Inför valet 2026 går kvinno-, tjej- och ungdomsjourer i Stockholm samman med gemensamma krav på politiker och beslutsfattare. Vi kräver långsiktiga förutsättningar för jourernas arbete, en högre politisk prioritering av mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck samt ett samhälle där våldsutsatta får det stöd och skydd de har rätt till – oavsett var de bor.
Kvinno-, tjej- och ungdomsjourer är en viktig del av samhällets arbete mot våld. För många våldsutsatta är jouren en av de första platser där de vågar berätta om sin situation och söka hjälp.
En central del av jourernas arbete är den öppna stödverksamheten. Genom bland annat stödsamtal, juridisk rådgivning, praktiskt stöd och andra tidiga insatser får våldsutsatta hjälp att lämna våldsamma relationer, bearbeta sina erfarenheter och återuppbygga sina liv.
Den öppna stödverksamheten är en lågtröskelverksamhet som kan ge stöd även till personer som av olika skäl inte kan eller vill vända sig till myndigheter. Den fyller därmed en avgörande funktion i samhällets skyddsnät.
Livsviktig verksamhet kräver långsiktiga förutsättningar
Trots jourernas samhällsbärande funktion präglas många verksamheter av kortsiktiga bidrag, administrativt betungande processer och finansiering som inte motsvarar ökade kostnader och växande behov.
Den ekonomiska osäkerheten gör det svårare att planera långsiktigt, behålla kompetens och säkerställa kontinuitet och tillgänglighet för de våldsutsatta som söker stöd.
Därför kräver Stockholmsjourerna bland annat att statliga och kommunala bidrag blir fleråriga, långsiktiga och indexreglerade utifrån kostnadsutvecklingen. Jourernas ordinarie stödverksamhet måste finansieras långsiktigt och inte vara beroende av kortsiktiga verksamhetsbidrag och tillfälliga projektmedel. Beslut om finansiering behöver också fattas i god tid och med en bred politisk förankring, så att jourernas verksamhet inte blir beroende av enskilda mandatperioder eller förändrade budgetlägen.
Rätten till stöd ska inte bero på var du bor
Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är stora samhällsproblem. Trots det varierar kommunernas arbete kraftigt och våldsutsattas tillgång till stöd påverkas av var i landet de bor.
Det måste förändras. Vi kräver att arbetet mot mäns våld mot kvinnor ges högre politisk prioritet på lokal, regional och nationell nivå. Kommunerna behöver stärka samverkan med kvinno-, tjej- och ungdomsjourer och säkerställa att alla våldsutsatta har tillgång till kostnadsfria, lättillgängliga och långsiktigt finansierade öppna stödverksamheter.
Att mäns våld mot kvinnor är en prioriterad samhällsfråga måste synas i praktiken – i politiska beslut, i samverkan och i hur resurser fördelas.
Öppen stödverksamhet förebygger fortsatt våld
Jourernas öppna stödverksamheter är också en viktig del av det våldsförebyggande arbetet.
När en våldsutsatt får stöd att bryta en våldsam relation och skapa förutsättningar för ett liv fritt från våld kan fortsatt och upprepat våld förebyggas. Samtidigt arbetar jourerna förebyggande genom utbildning, opinionsbildning, kunskapshöjande insatser och samverkan med bland annat myndigheter, skolor och civilsamhället.
Därför kräver vi också att kommuner och staten öronmärker resurser för jourernas våldsförebyggande arbete och att jourernas kompetens i större utsträckning används i skolor, föreningsliv, arbetsplatser och andra samhällsarenor. Kunskap om våld, jämställdhet, samtycke och sunda relationer behöver integreras i skolans arbete.
Fler krav inför valet 2026
Den gemensamma kravlistan omfattar också områden där jourerna ser behov av tydliga politiska förändringar.
Vi kräver att barn och ungas rätt till stöd och skydd stärks. Barn som upplever våld är brottsoffer och ska få tillgång till stöd av vuxna med dokumenterad kunskap om våld. Barn ska inte heller tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder eller vårdnadshavare, och resurser behöver avsättas för förebyggande arbete riktat till barn och unga.
Vi kräver också att regeringen ser över förtalslagstiftningen ur ett jämställdhets- och våldsperspektiv. Våldsutsatta kvinnors möjligheter att berätta om våld och övergrepp behöver stärkas och rättssystemet behöver ta större hänsyn till maktobalansen mellan våldsutövare och våldsutsatta. Lagstiftningen ska inte kunna användas som ett verktyg för att tysta kvinnor som berättar om sina erfarenheter.
Våra fem gemensamma krav
Inför valet 2026 kräver Stockholmsjourerna:
• Säkra långsiktig och hållbar finansiering för kvinno-, tjej- och ungdomsjourer
• Gör mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck till en nationellt prioriterad samhällsfråga
• Investera i jourernas våldsförebyggande arbete och tidiga insatser
• Stärk barn och ungas rättigheter och tillgång till stöd och skydd
• Stoppa att förtalslagstiftningen används för att tysta våldsutsatta kvinnor
Politisk prioritering måste följas av resurser
Mäns våld mot kvinnor kan inte vara en prioriterad samhällsfråga enbart i ord. Prioriteringen måste också synas i politiska beslut och i hur samhällets resurser fördelas.
För oss är det särskilt viktigt att den öppna stödverksamhetens betydelse erkänns. Våldsutsatta behöver kunna söka kostnadsfritt och lättillgängligt stöd, även när de inte behöver eller har tillgång till skyddat boende. Det stödet måste finnas både i den akuta situationen och under den ofta långa vägen mot ett liv fritt från våld.
Inför valet 2026 kräver vi därför långsiktiga politiska beslut som säkerställer att jourerna kan fortsätta finnas där för våldsutsatta – idag, nästa år och efter nästa mandatperiod.
Våldsutsatta ska kunna lita på att stödet finns när de behöver det. Jourerna måste kunna lita på att vi har förutsättningar att finnas där.
Läs Stockholmsjourernas fullständiga krav inför valet 2026 i den bifogade kravlistan.